Mer regn och åska och safari

Som väntat blev det ännu en non flying day. Det regnade redan på morgonkvisten. Så jag körde upp till naturreservatet vid Soutpan. Där visade det sig att predator parken (med lejon och cheetah) var stängd över helgen så jag körde runt i en och en halv timme under ivrig spaning efter den övriga afrikanska faunan. Jag såg en flock med små antiloper, en flock springbck, en flock apor, en struts, en flock (på långt avstånd) gnu (tror jag) och en massa lustiga pärlhöns. Allt medan regnet silade ner.


Någon som vet vad det här är för apor?

I kväll är det nyårsfirande på klubben. Det ska tillagas "poujkie" (hur det nu stavas), vilket är en gryta med lamm och kyckling som tillagas i stora grytor över öppen eld.

"A Typical English Gliding Day"

Det kom kopiösa mängder regn i går. En sydafrikansk åskskur är nog det närmaste syndafloden man kan komma och igår stod de på rad. Så jag trodde inte det skulle bli flygbart idag, men Dick menade annorlunda. Det gick inte att göra en vettig prognos, t ex var stormrisken >40% vilket inte Dick trodde på. Han la ingen bana utan en "task area" där han trodde vädret skulle vara bäst och sa att han trodde det skulle bli en "typical English Gliding Day". Jag tycker synd om engelmännen. Vi skulle kalla det sketväder, pisseluft och att det var en sådan dag man var dömd att sitta av.

Det var riktig varmluftstermik, små cu som "kom och gick", blåste 45 km/h och molnbasen var som högst lite över 9 000 ft (ca 1500 m AGL) och oftast drog det bara till 8 000 ft. Det är väldigt lågt här nere. Som bonus låg det bästa vädret söderut och där är Bloemfonteins TMA i vägen. Så först måste man flyga NW ut ca 40 km innan man kan runda hörnan på TMA:t och i rak motvind. Det tog mig en timme att runda Westpoint och sedan såg himlen helt OK ut. Och då hamnade jag på lågan. Dick hade sagt att vi INTE skule landa ute för med gårdagens regnmängder skulle eventuella hämtningar blir mer än intressanta. Jag hittade dock dagens blåsa, men jag fick lämna den i förtid för jag drev rakt in i det förbannade Bloemfontein TMA. Så jag lovade mig själv att sätta kurs hemåt, ett beslut understöttat av att Kimberleystormen börjat växa till sig och städet var snart över mig. Men först skull jag runda TMA:t igen. Just nu kl 1700 är det helmulet och det ska säkert snart börja dåna.


Det är ju inte en sådan här himmel man är van att se i Sydafrika

Ingen höjdarflygning, 150 km i OLC, men jag tröstar mig med att trots allt är det bättre att flyga en ASH 26:a i engelsk pisseluft i Sydafrika än att var hemma i snön och kylan.

Prognosen för de tre dagar jag har kvar här nere säger mera regn och ännu mera åska. Om det inte blir flygbart i morgon har Ida och Anton sagt att jag ska åka på safari. Det ligger en safari park nordväst om Bloem så jag får väl köra dit och glo på något gammalt trött lejon.


När det inte går att flyga spelar engelsmännen cricket

Dag 2 och 3 - åska

Det blev inget fluget dag 2, men igår var prognosen god. Fransosen drog iväg på 1000 km söderut kl 1000 när det fortfarande var blått, vi andra skulle flyga 750 km söderut. Därnere finns det f ö gott om lejon. Cu kom inte igång förrän runt 1230 och kl 1400 var det magnifika cb och regn och åska resten av dagen. Så av de 75 milen blev det 8 mil ut i bra väder med 12 000 ft molnbas (ca 2400 m AGL) och sedan var det bara att vända och ta sig tillbaka under ett enormt städ som spred sig österut och släckte allt. Men det är fascinerande att se dessa "storms". Fransosen hamnade på andra sidan linjen med regn och där var molnbasen 14 000 ft. Han lyckades snika sig hem på kvällen och fick ihop 600 km. Snyggt jobbat må man säga.


Så här såg himlen ut mot söder och väster


Magnifika städ i söder

Idag är det helmulet och det syns redan nu kl 0900 fallstrimmor lite här och där. Ingen flygning. Det positiva är att temperaturen är behaglig för en nordbo........ Jag läser Sydsvenskan på nätet varje dag och kan konstatera att, även om det inte är mycket flygning, så har jag det rätt bra här nere!

Mjukstart

Första dagen i Bloemfontein blev en mjukstart. Inget riktig SA-väder (d v s bra svenskväder). Vi flög norrut. 375 km deklarerad t o r (det blev 427 km OLC). Här i Bloem flyger man deklarerade banor, OLC är inget man funderar på. Det var mycket lur-cu, en del tcu och stor blåa hål, men på slutet kom molnbasen upp till 12 500 ft (ca 2 600 m AGL), vilket inte är så där vidare högt här nere. Marktempen kom upp till ca 30 gr, så det var uthärdligt även på marken.

Idag den 27 dec kl 0900 är det helmulet, vi ligger på kanten till den konvergenslinje som alltid finns här. Flyttar den sig österut blir det flygbart, gör den inte det blir det åska. Söderut är temparna riktigt bra.

Inga bilder idag, google klarar inte av att ladda upp dem nu.

Sydafrika nästa!

Förra fredagen hade jag (Sakka och Ax var mina vittnen och bisittare) ett möte med Folkesson och hans styrelse för att reda ut den varning Segelflyget gav mig i mars för illojalitet mot Segelflyget. FSF har i en utsaga sagt att Segelflyget inte kan utfärda en sådan varning. Vi kom överens om att Segelflyget skulle häva varningen och ge mig en offentlig utrsäkt där de beklagade ett felaktigt beslut. Och det skakade Folkesson och jag hand på. När jag sedan såg resultatet av överenskommelsen på Segelflygets hemsida blev jag himla deprimerad.

Oärliga och falska människor är det värsta jag vet, så jag låter Segelflyget segla vidare utan min medverkan och ägnar mig åt klubben, nordiska samarbetet, EGU och framförallt egen flygning!!!! En omedelbar konsekvens var att jag i torsdags drog ett mail till Dick Bradley och Soaring Safari och kollade om deras ASH 26 hard core (ingen motor, inga winglets) var ledig mellan jul och nyår. Och det var den och South African hade hyfsade biljettpriser på lämpliga avgångar. Så nu blir det till att fira jul och nyår under sydafrikanska cumulus, långt från Folkesson och annat strul!

Ett par 50-milare och, who knows, en 75-milare kommer att sitta bra inför säsongen 2011!

New Tempe, basen för Soaring Safari


Min gamle kompis WL är bokad 26/12 - 2/1

Frya Top Leir över



Det fanns ingen internet uppkoppling i hytten längre och mitt i veckan behagade dessutom min PC lägga av för gott, därför inga rapporter.

Vi flög 5 av 6 dagar. Sista dagen snöade det hela dagen. Inga supehöjder, högsta höjden 2 800 m, men fina flygningar, som framgår av bilderna på

http://picasaweb.google.com/robert.danewid/FryaTopLeir2010#

Bästa minnet är nog när John Eirik försökte vispa grädde till Irish Coffee med degkrokarna.....
och 10-mila banan i 26:an med paus för lite bölgeflygning.

Frya Top Leir



Nu drar vi till Frya för årets Top Leir. Jag har för avsikt att komma med dagliga rapporter här och ni ska kunna följa flygningarna via SPOTen.

Årets deltagare är Stene, Clas, John Eirik, Steinar, Robban, Benke Hall, Bengt Göök, Sakka och Inger

SPOT

Nu sitter det en SPOT GPS Messenger i URDen. Går man in på

http://share.findmespot.com/shared/gogl.jsp?glId=0MakQ8AmpLHqAHEo3xmyZcMxU1tWXhVBd

kan man följa och/eller se var URDen befinner sig just nu (och 2 dygn tillbaka). Positionen uppdateras var 10:e minut när SPOTen är i gång.

Mot Norge!

Vilken eländig flygvår vi haft! Bara två brukbara dagar på helgerna sedan i påsk. Hela Krisithimmelfärdshelgen åt skogen!

Men på fredag drar URD och jag till Norge för två veckors flygning. Första veckan är det "distans- och rekorduke" och andra veckan är det NM.

Bon Vol!

URD med nyslipade vingar, ny propeller, ny dekor och Oudie

Målgång den enda anständiga dagen (under en helg) vi haft sedan i påsk

SLG seminarium på Ålleberg


SE-USH och SE-UUH på Falköpings flygplats

Helgen den 8-9 maj var det SLG seminarium för lärare på Ålleberg. Klubben hyrde ut USH och mig till Blom. Total 16 SEL/SEI från hela landet deltog i seminariet. Jag redogjorde för hur vi hanterat inflygningar på ASK 21Mi i LFK samt resonerade jag runt filosofier och kulturer runt SLG.

Lördagen var vädret oflygbart, men på söndagen var det riktigt bra för den sortens flygning vi skulle hålla på med. Jag gjorde 15 starter och 5.5 tim med USH. Rapport kommer i Segelflygsport.

Vulkankrisen

Medan våra antagonister i Uppsala var ute och flög sträcka i praktväder utnyttjade vi det dåliga vädret i söder till att hjälpa våra danska kollegor. Som bekant är det danska luftrummet stängt för ALL flygning, inklusive segelflygplan. Så ett "flyvehold" från Polyteknisk Flygruppe i Kalundborg tog sin Duo-Discus och körde över sundet till oss på Viarp, för att kolla om det var farligt att flyga i askmolnet, som enligt danska Luftis finns överallt och täcker allt. På danska TV nyheterna i kväll (se nedan) berättade danska Luftis att man tummar inte en tum på flygsäkerheten. De säger också att i Sverige är det visst inte fritt fram för segelflyg, enligt svenska Luftis segelflyger man på egen risk, de tar inget ansvar(!!!!!) och att de infört krav på att man ska inhämta meteorologisk uppgifter innan flygning(!!!!).

Jag har segelflugit i mer än 40 år och jag har aldrig vetat att det är Luftis som tar ansvar för min flygning!! Och när jag läste BCL i slutet på 60-talet fick jag lära mig att det var min förbannade skyldighet att alltid inhämta tillförlitlig väderinformation.

Att danska Luftis är en av världens dummaste luftfartsmyndigheter har jag misstänkt länge, nu har de själva bevisat det!!!

Dansk Duo-Discus på Viarp


Nåväl, våra danska vänner gjorde sex flygningar från Viarp. De kollade noga vingframkanter på jakt efter askpartiklar och spanade mot Danmark för att se om de kunde se det askmoln som enligt danska Luftis finns där, men utan resultat. Allt gick bra! Inget sensationellt hände. T o m den gamla danska GS500 variometern klarade sig utan skador!

Av "en händelse" dök en reporter upp från danska TV nyheterna och gjorde ett reportage, det kan man hitta här

http://www.dr.dk/nettv/update

Det var om detta reportage informationschefen på danska Luftis yttrade sig enligt ovan.

Flyveholdet från Polyteknisk


Det har mig veterligen aldrig hänt att ett segelflygplan havererat p g a ett askmoln, däremot har det hänt flera gånger att segelflygplan brutits sönder i stark termik eller rotorer/våg. Är en konsekvens av danska Luftis agerande att man kan förvänta sig att man i framtiden kan grounda segelflygplan om det är risk för kraftig termik? För man kompromissar ju inte med flygsäkerheten..........

Danska TV Avisen gör undersökande reportage: är det farligt att segelflyga i askmolnet? Svaret blev NEJ.

Vågå - dag 7 - sista dagen

Lite våg vid middagstid, max höjd 3 000 m. Därefter termik med cu bas ca 1 400 m hela dagen och massor med sol.

Summering av Vågå 2010: Det sämsta lägret vädermässigt under de 18 år jag varit här. Fredagen uppvägde dock mycket!

Idag luftade vi äntligen Jod-Alfa. Jag flög en timme termik med skönheten

Vågå - dag 6 - äntligen!

Vi hade nästan slutat hoppas, men i dag blev det en sådan dag då allt är förlåtet!

Jag hade en flygning till 5700 m och en till 6100 m. Det bästa jag flugit i sydlig vind på Vågå. Rejäla stig, som mest 5.7 m/s i medel, otroliga molnformationer, men ganska tricky p g a mycket moln.

Dagens högsta höjd var 6 300 m och det blev 21 guld- och tre diamanthöjder.

Årets Svedanorkurs. Kolla himlen!

5.4 m/s i medel

Toping out på lite över 6 000 m

Vacker himmel

Vågåvatn von oben

Vågå - dag 5

Regn....................... och så kl 16 sprack det upp. Mycket moln och lite böljer. Högsta höjden 3300 m.
En märklig dag!

Vågå - dag 4

Snö, regn, teorilektion, snö, slappa, regn, läsa, pilsner, social samvaro, middag, social samvaro, pilsner, godnatt-malt.

Vågå dag 3 - termik

Redan kl 1045 var termiken i gång. Yster och trång vårtermik till sådär 1300 m, under lasiga (våginfluerade?) cu. Jag flög med en estländare som hade arvet från Sovjettiden kvar i ådrorna. Han anföll termiken helt i stil med Zjukovs rödgardister när de anföll Berlin för precis 65 år sedan. Jag blev riktigt flygsjuk.

Efterhand som varmfronten närmade sig mulnade det på, termiken försvann och det blev svaga böljor upp till 2 500 m. Sedan kom snön vid tretiden och så var det slut på dag 3. Jag fick nött av 3 timmar idag också, varav 40 min i Tveskägg med Marcus. Trots allt, ett strå vassare än ASK 21 och så riktiga instrument! LX istället för sådant däringa Cambridge-mög.

I morgon ska det visst snöa/regna hela dagen.

Sockertoppen

Tveskägg klargörs

Vågå dag 2

Vädret i Vågå följer inga prognoser! Idag var det lovat skitväder, men det blev hang, termik, våg och skitväder i en salig blandning. Inga brakhöjder eller stig, men en halvmeter till knappt 2000 m i Duo-Discus och 3.5 tim flygtid kändes helt OK när man var lovad snöfall hela dagen.

Det 20:e Vågålägret är i gång

Idag inflygningar med våra elever på SVEDANOR-kursen. Skitväder och nu i kväll snöar det. Ska man tro väderprognoserna för veckan blir det inget höjdarår, men varför ska vi tro på dem?

1000m i poolen i går, en bra bok (9:e arméns undergång av Niklas Sennerteg), tillgång till Lagavulin och våta drömmar om syrgasandning gör livet uthärdligt.

Stay tuned!

GRA - Roald Amundsen, S/NLF:s nya ASK 21 klargörs

Segeflygarbetare till förfogande

Efter att ha fått sparken som RST tävlingsledare och blivit varnad för illojalitet av Segelflygets ordförande Folkesson har jag nu avsagt mig alla uppdrag för Segelflyget. Någon måtta på stollerierna får det faktiskt vara.

Således är jag f n "segelflygarbetare till förfogande".

Resten av året ska jag fokusera på MÖJLIGHETER och inte problem.

På fredag bär det av till Vågå (fast bilden nedan är från Skottland). Eventuellt kommer jag att söka politisk asyl i Norge.

Hoppas kunna lämna dagliga rapporter från Vågå lägret.

Micke och jag i Puchachz på 4000 m över skotska högländerna en dag i november 2006

Jod-Alfa dugnad

I helgen var jag i Elverum och gjorde dugnad (årstillsyn) på Jod-Alfa. Därefter hade vi årsmöte i Norwegian Soaring och avslutade med en bättre middag hemma hos John Eirik.

Med tanke på vad som tilldragit sig i Segelflygförbundet begärde jag politisk asyl i Norge. Då jag redan har ett norskt personnummer nekades jag dock detta, så det var bara att resa tillbaka till Sverige och ta upp kampen.

GJA tas in i Erlends bygglokal


Erlends bygglokal


GAO vägdes


Istappar på Elverum FKs klubsbstuga


John Eiriks förrätt model 2010

En aktiv helg

I fredags gjorde Gunilla och Ronny årets första RST-resultat. Naturligtvis med Strut-Harald.

I lördags var det flygsäkerhetskonferens "flyg säkert" med Henrik Svensson i ett strålande vårvinterväder.

Idag var det nästan lika fint väder och USH var i luften igen. Och jag gjorde årstillsynen på URD färdig.

URD och UTS i byggis


Tveskägg har fått LX7007 med FLARM i vinter


Kalle och Anders flyger USH


USH tankas

Mission completed

Idag blev även Ronny klar med typinflygningen, så nu är alla klubbens SEL/SEI influgna på Strut-Harald. Efter 50 starter och 12 timmar i baksits på USH kunde jag i eftermiddags meddela till segelfygchefen "mission completed".

Klubbens medlemmar kan nu börja flyga in sig och jag kan övergå till årstillsyn på URDen och mentalt förbereda mig för kommande stordåd!

Klubbens lärare och instruktörer (fr v Anders, Karl-Olof, myself, Åke, Leif och Ronny sittande. Tommie och Steen fattas) framför USH. Notera snövallarna i bakgrunden

Avbruten start och spinnprov

I ett strålande vinterväder blev Leif typinflugen på ASK 21 Mi. Därefter gjorde Göran Ax och jag prov på hur lågt man kan klara av att svänga tillbaka efter motorbortfall i starten. Motorbortfall på 130 m är inget problem. Med motorn på tomgång förlorar man ca 30-40 m på en 180 gr sväng.

Och sedan flög Göran USH ensam och provade att spinna. Till skillnad från vanliga 21:or kunde Göran rapportera att Mi spinner alldeles utmärkt (utan spinnvikter).

Gårdagen ägnades åt att ploga fram Viarp efter tisdagens snöstorm
(foto Göran A)




Plattan är omgiven av flera meter höga snöhögar


Final bana 12


Göran startar för att göra spinnprov

Fyra SEL/SEI klara

Nu är Anders, Tommie, Karl-Olof och Steen influgna på ASK 21 Mi. Och Åke ska göra två starter till sedan är han också klar. Leif är halvvägs och Ronny har inte börjat än, han är schemalagd i februari. Så lärarinflygningarna går, trots vintern, snabbare än vad vi kunnat hoppas på.

Det innebär att vi snart kan börja flyga in klubbens medlemmar på vår skönhet!

Strut-Harald har nu gått mer än 10 tim och 45 starter.

Erfarenheterna så här långt är mycket goda. Efter 10 tim och 38 starter i USH är jag nu än mer övertygad att det här är succé!

Tommie gör sig klar för sina sista starter med Leif i framsits som provelev. Det var precis lika kallt som det ser ut!


Fälttankning. Kalle och Leif fyller på soppa i banändan

Förste SEL influgen

En kanondag. Jag satte mig i Strut-Harald kl 1125 och steg ur kl 1610. Vi gjorde 14 starter och flög 4 tim. Det var minus sex grader och ett strålande vinterväder.

Anders Jönsson blev förste SEL att bli influgen på ASK 21Mi.

USH utanför hangaren i väntan på att stratusen ska "släppa"


Full Vågåmundering gäller numera även i Skåne. Är det månne den globala uppvärmningen?


Öresund i bakgrunden


En kraftig inversion och dis gjorde att himmel och mark flöt ihop- Våckert!!!