Vad är en pojke?

Idag är det fem år sedan farsan gick bort. Anton och jag tände ett extra ljus för honom i kväll, vi kom fram till att han sitter på ett sött litet cu någonstans och så utbringade vi en skål.

Av någon konstig ödets nyck hittade jag nu i kväll ett av farsans favoritstycken, som satt ovanför dörren hemma när jag och brorsan var små.

Vad är en pojke
Pojkar förekommer i diverse storlekar, vikter och färger. De påträffas överallt, ovanpå, inuti, klättrande på, hängande i, hängande på, springande runt, hoppande över.

Mammor älskar dem, små barn avskyr dem, äldre systrar tolererar dem, stora människor ignorerar dem och himlen beskyddar dem!

En pojke är sanningen med en sotfläck på näsan, visheten med tuggummi i håret och framtidshoppet med en groda i fickan.

Han har aptit som en häst och mage som en svärdslukare, han är laddad med energi som en atombomb i västficksformat, har en katts nyfikenhet, en diktators lungor och en Münchhausens fantasi, är blyg som en viol och omedelbar som en rävsax, och när han gör något med sina händer har han fem tummar på vardera.

Han gillar glasspinnen, knivar, sågar, julen, serier, PAPPA, tåg, lördagseftermiddagar och brandbilar. Han ogillar bjudningar, böcker utan bilder, pianolektioner, slipsar, frisörer, överrockar, stora människor och att gå och lägga sig.

En pojke är en magisk varelse, man kan stänga ute honom från sin verkstad, men inte ur sitt hjärta. Man kan fördriva honom ur sitt arbetsrum, men inte ur sina tankar.

Och när man kommer hem på kvällen med bara spillrorna av sina drömmar och förhoppningar kvar, då är det han som lagar dem igen med två magiska ord.

HEJ PAPPA!


Tvåsits-SM 1998