Gott Nytt År

Det blev en fin avslutning på 2008. Det skulle bli riktigt bra, men kanske mycket blått och absolut ingen åska. Ian försökte lura på mig en 755 km med första TP långt söderut och sedan andra TP norr om Bloem, men på grid deklarerade jag 500 km alternativet i stället. Första TP på denna låg i norr och där började det poppa cu. 6 mil ut kom jag in under dessa. Andra benet - 20 mil - gick de första 10 under cu och resten under "haze caps". Nere vid andra TP var det nästan helblått och det drog lite sämre. Jag hade en rackabajsare som enligt Borgelten gav 6.5 i medel innan jag lämnade de riktiga cu. Molnbasen var riktigt hög. Vi får bara flyga till FL 145 (ca 2800 m AGL) och då var det långt kvar till basen. Nere vid 2:a TP är det fri luft och jag tänkte att jag skulle kurva upp mig och se hur högt det gick. Men jag fick inte tag på någon vettig blåsa och förlorade bara en massa tid. På väg norrut kunde jag konstatera att åskan som det inte kunde bli idag i högsta grad var under full utveckling. Det gick att runda sista TP och flyga hem. Jag hade tänkt mig ett "slag" till för att få ihop 60+ mil, men jag kom inte upp efter mållinjepassage. De två kollegorna som gav sig på 75 milen fick ge sig när de körde in i åskan.

507 km deklarerat och 547 enl OLC. Så långt har jag aldrig flugit på en nyårsafton!!!

Vidare, ulltåten lossnade i starten vilket innebär att allt var så mycket enklare, jag flög klockrent hela flygningen!

Nu återstår att se om åska ska fördärva kvällen nyårs brai.

I morgon ska det bli skit.

Höjdmätaren visar 2350 m QFE och det är långt kvar till molnbasen

Mer möande

Det skulle ju bli bättre idag även om det skulle bli blått. Men det blev det inte. Jag möade mig ut till Dealsville (silversträcka) bara för att det skulle så vara. Efter att ha kollat denna gudsförgätna plats från lågan flög jag hem och "called it a day" redan kl 1430. Riktigt hattig, trång och turbulent termik till 16-1700 m AGL.

Utsikterna för morgondagen är goda. 15 000 ft i bas - somliga säger att det ska bli en "classic African day" medan andra säger kanonväder med torrtermik. Så vi får se vad årets sista dag kan medföra.

Utelandning? Näää bana 27 på New Tempe

755 km....

Efter dagens möande har jag nu fått ihop 755 km på två dagar. Det blevtorrtermik idag, tempen nådde bara 28 gr. I o f s rätt skaplig sådan när det väl begav sig, men långt mellan blåsorna och det sjönk kopiöst mellan dem. Alltså inte mitt favoritväder. En blåsa gick till 2500 m AGL, men annars var det knappt 2000. Jag deklarerade en 300 km, men när jag flugit halva banan var medelfarten under 70 km/h. Så då fick det vara så, gjorde ett slag ut från Bloem så det blev 25 OLC mil. Även om det var rätt kul så var det egentligen himla träligt.

Blått och åter blått

Det sägs att vädret ska bli bättre i morgon och framförallt på onsdag.

26:an är en dröm att flyga, trots halvtaskiga instrument (ingen komputter!). Har idag bevisat att en tom 26:a med en tjock skåning både stiger och glider bättre än en fulltankad Ventus C 17.6.


ASH 26O i störtbombarkonfiguration

Dag 3.......

Efter gårdagskvällens häftiga åskbyar är det ganska blött på marken. Det ska bara bli 26 gr idag och det är vad som behövs för att få igång konvektionen. Molnbas runt 10 000 ft (ca 1500 m över backen). Ian satte en 500 km till oss, men fan trot.... Nu kl 1200 är det bara 24 gr och altomolnen i norr som skulle torka ut verkar övergå i lentisliknande moln och de ökar i mängd snarare än minskar. Kan bli intressant. Det verkar dock som om vi mentalt håller på att ställa in oss på något annat än 50 mil.

Ian Baker, som sköter ruljangsen här medan Dick flyger sydafrikanska mästerskapen i Welkom 10 mil norrut, är en trevlig prick. Han har (hittills) myntat följande begrepp.

"Task area" heter numera "play area". När jag berättade för honom att mitt primärmål var minst en 750 km så han: "badges are for boy scouts".

Det är hans 26:a jag flyger. Det sitter en stor syrgasflaska i motorutrymmet så därför menar han att det är en ASH 26O (O=oxygen).

Dag 2.....

blir det inget. Rejäla thunderstorms är prognoserade hela dagen. Inget XC-väder, de som vill kan flyga lokalt, men det vill ju ingen. Verkar bli bättre i morgon och kanske riktigt bra fram i veckan.

Åskbyarna i går var rejäla söderut. Nere i Gariep blåste en DG-1000 runt på rygg trots att den var förankrad. En Ventus, som var tjudrad i rejäla cementblock blåste i väg 100 m.

Nog bra att jag inte drog söderut i går som planerat!

Brown out

När vi flyger i Vågå pratar vi mycket om white out. I går fick jag uppleva brown out. Flygningen med 26:an innan i går hade slutat med utelandning i en plöjd åker, i den afrikanska röda jorden. När jag startade igår - trots att ventilationen var stängd - drabbades jag av en sandstorm. Hela jag täcktes av röd "dust". Jag fick det i ögonen så jag kunde knappt se Cessnan framför mig, i öronen, näsan och i munnen (så nu har jag även smakat den afrikanska jorden). Hela cockpit var rödfärgad. Det låg hela högar med sand på shortsen, skjortan och alla skrymslen. iPaqen var så täckt av dust att jag inte kunde läsa skärmen. Termiksmäcken var inte längre vit och jag hade sand i hela ansiktet som klibbade i solkrämen. Kort sagt, sett ur en positiv synvinkel så var det en unik erfarenhet.

Men nu är hela 26:an städad invändigt.

Just nu, 20 min innan briefing är det helmulet av cu och det båser en 30-40 km/h nordlig vind. Tveksamt om det kan bli något idag.

Dag 1 .........

Då var flygandet i gång! När jag kom igår var det riktigt praktväder. Risken för thunderstorms var - typiskt - hög idag så Ian och Dick visste inte riktigt vad och vart vi skulle flyga. Det blev en 440 km med ett slag nordväst ut och sedan ett söderut. Och så var det en NW vind på 45 km/h. Första benet i rak motvind gick hyfsat och även ner till TP2. Sedan var det 120 km söderut till TP3. Men nu började det växa tcu och New Tempe rapporterade kraftiga skurar runt fältet. Så jag tog en repa ner mot fältet och konstaterade att så farligt var det inte, men mot TP3 såg det svårt ut. Nordvästut, tillbaka i samma spår jag kommit såg det nu fantastiskt fint ut, så fr o m nu fick det bli "OLC:ande". Så jag drog iväg till jag var 150 km ut från New Tempe och sedan vände jag och flög rakt hem. 208 km i snitt på sista benet (med 40 km/h i ryggen!), sista biten längs en pampig gata som snabbt överutvecklades. Enligt OLC blev det 505 km med ett snitt på 123.8 km/h (filen finns att hämta på OLC). Just nu kl 2200 blixtrar, åskar och regnar det rejält. Molnbasen var hög, men i området vi flög är max höjd FL145, och då var det3-400 m kvar till molnbasen. FL145 är ca 2800 m över backen. Bästa blåsan gav 5.7 i medel (se nedan).

ASH 26:an går riktigt bra. Avsaknad av motor och winglets verkar snarare ha förbättrat flygegenskaperna. Jag flög utan vatten idag. När jag kom ut från briefing och skulle vattna kärran var den borta. Småpågarna hade redan dragit ut den på gridden. I denna värmen, 33 grader idag, drar man ogärna flygplan fram och tillbaka i onödan.

I morgon verkar det bli dåligt med mycket åska. Men det här var en bra start!

5.7 m/s i medel enl Borgelt-möget

Ca 60 km ut på finalglidning. Man kan se åskbyarna långt fram och till höger. Notera även linjen med "dust" som dras upp snett fram till höger.

Svenskt rekord!

Blom ringde och peppade mig. Peter Isaksson, som just nu är i Bloem, slog svenskt rekord på 50 mil triangel med 126 km/h i går.

Så nu jä........ Jag har precis skickat ett mail till Dick med en begäran om "Do´nt use up all the good weather before Saturday!!!"

God Jul

på er alla!

Obs Bilden ej tagen i Sydafrika!


Resväskan är redan till hälften fylld med pryttlar (logger, PDA, sladdar, EDS, batterier etc). Tur man bara behöver lite shorts och kortärmade skjortor (och det finns tvättservice på White House).

Här är en länk till New Tempe Airfield
http://www.fallingrain.com/icao/FATP.html

och här är en vädersida för Bloemfontein
http://www.wunderground.com/global/stations/68442.html

Om precis en vecka...
installerar jag mig i The White House i Bloemfontein för - förhoppningsvis - 15 dagars segelflygning. Senaste beta versionen av SeeYouMobile 3.1 är laddad i min nya iPaq 314, kamerabatterierna är laddade, banstudier (= peppning) avklarade, solkräm inköpt, pengar växlade.

Häromdagen flögs det ca 10 st 1 000 km från Gariep Dam, söder om Bloemfontein. Molnbasen var över 5 000m. (Dick envisas med att han inte vill att man ska lägga ut flygningar i OLC från Bloem, eftersom han befarar att stället då kommer att invaderas av tyskar, och de vil han inte ha dit!)

Men först ska det firas jul med kottarna, fast jag måste erkänna att den där riktiga julstämningen har svårt att infinna sig.

Morgon gridden under en blivande klassisk sydafrikahimmel


New Tempe utanför Bloemfontein, Soaring Safaris sommar bas

Drömkärran
Nu kommer kärran som man ska pensionera sig i; ASH 31Mi. Det är en upphottad ASH 26E med 18 eller 21 m spännvidd och (har jag hört ryktas) vingbelastning på 52 kg/kvm.



I övrigt....
kom Ida hem från London igår och vi överlevde morgonens jordbävning. Mycket intressant upplevelse!

Två veckor kvar....


Idag beställde jag sydafrikanska rand. Solskyddscreme är inköpt, PDA och Colibri är laddade med brytpunkter. I Gariep Dam (söder om New Tempe) flyger de 1000 km nästan dagligen. Nu är det nära!

I morgon kväll flyger jag till Frankfurt för EGU Board Meeting på lördag. På lördag kväll flyger jag till London för att inspektera Idas lägenhet och sedan åker vi båda hem till Ön, Limhamn på måndag.

Nedan en bild på negerkungen själv....

Min femte kärlek.....
ASH 26E LN-GJA har precis kommit tillbaka från Pyls. Den har fått vinghjul, styrbart sporrhjul, norsk registrering och ny dekormålning. Så nu har både URD och GJA exakt samma stridsmålning.

Min kompis Nick
Just nu är min kompis Nick Newton i Bloemfontein. Till vardags är Nick pensionerad läkare från Oxford University och international secretary i Vintage Glider Club (där jag självklart är medlem). Hemma i UK flyger han en Hütter H17, men på vintrarna rejsar han runt i "the high, wide and open skies of South Africa" i en LS4.

Nick i sin söta H17

Vad är en pojke?

Idag är det fem år sedan farsan gick bort. Anton och jag tände ett extra ljus för honom i kväll, vi kom fram till att han sitter på ett sött litet cu någonstans och så utbringade vi en skål.

Av någon konstig ödets nyck hittade jag nu i kväll ett av farsans favoritstycken, som satt ovanför dörren hemma när jag och brorsan var små.

Vad är en pojke
Pojkar förekommer i diverse storlekar, vikter och färger. De påträffas överallt, ovanpå, inuti, klättrande på, hängande i, hängande på, springande runt, hoppande över.

Mammor älskar dem, små barn avskyr dem, äldre systrar tolererar dem, stora människor ignorerar dem och himlen beskyddar dem!

En pojke är sanningen med en sotfläck på näsan, visheten med tuggummi i håret och framtidshoppet med en groda i fickan.

Han har aptit som en häst och mage som en svärdslukare, han är laddad med energi som en atombomb i västficksformat, har en katts nyfikenhet, en diktators lungor och en Münchhausens fantasi, är blyg som en viol och omedelbar som en rävsax, och när han gör något med sina händer har han fem tummar på vardera.

Han gillar glasspinnen, knivar, sågar, julen, serier, PAPPA, tåg, lördagseftermiddagar och brandbilar. Han ogillar bjudningar, böcker utan bilder, pianolektioner, slipsar, frisörer, överrockar, stora människor och att gå och lägga sig.

En pojke är en magisk varelse, man kan stänga ute honom från sin verkstad, men inte ur sitt hjärta. Man kan fördriva honom ur sitt arbetsrum, men inte ur sina tankar.

Och när man kommer hem på kvällen med bara spillrorna av sina drömmar och förhoppningar kvar, då är det han som lagar dem igen med två magiska ord.

HEJ PAPPA!


Tvåsits-SM 1998

Sveriges bästa segelflygklubb
Jag är medlem i Landskrona FK, Sveriges bästa segelflygklubb. Ronny Lindell vann SM i standard 2008, Gunilla och Ronny Lindell vann tvåsits-SM, Göran Ax vann Eskisltuna Open och blev tvåa i SM 15m, vi vann Segelflygallsvenskan, blev trea i klubb-SM och vi vann hastighet för tremannalag. De ni!

Nedan en bild på Allsvenske-laget under prisutdelningen på Billingehus. Visst är vi söta!

Mot Sydafrika














På självaste juldagen bär det av till Dick Bradleys Soaring Safari i Bloemfontein mitt i Sydafrika för 15 dagars segelflygorgie.

Målet: Att fira nyår i SA, ha kul och flyga minst en 75 milare
Verktyget: En ASH 26 Hardcore (enl Dick är det utan winglets och motor)

Jag ska försöka uppdatera den här bloggen framöver och dagligen när jag väl är på plats därnere, så att ni hemma i kalla norden får abstinens!

Nedan ett foto på WL